Valutakrig
januari 7th, 2012
För att bättre förstå den ekonomiska krisen har jag läst en bok av en aktör på Wall Street. James Rickards är en bankir och rådgivare till the Department of Defence. Han är författare till ”Currency Wars: The making of the next global crisis”. Max Keiser sade följande om boken: ”This is the rosetta stone of the entire financial situation.”
Vad sysslar the Fed, alltså den amerikanska centralbanken, med? James Rickards beskriver det som en dragkamp mellan deflation och inflation. De ”kvantitativa lättnaderna”, alltså att the Fed trollar fram stora summor pengar ur tomma intet, är riktade mot deflationen som brukar komma tillsammans med en depression. Repet i dragkampen är dollarn. Dragkampen är ett fullskaligt valutakrig;. Den är ett angrepp på värdet av varje aktie, obligation och handelsvara i världen. Den amerikanska ekonomin balanserar på en knivsegg mellan depression och hyperinflation.
Om Federal Reserves manipulationer vore begränsade till USA:s ekonomi, så vore det en sak. Men det är de inte. Effekterna av att stora summor dollar trollas fram är globala. Genom de kvantitativa lättnaderna har USA förklarat valutakrig mot resten av världen. Att USAs sedelpressar går varma leder till inflation i Kina, högre matpriser i Egypten och aktiebubblor i Brasilien. Andra länder har börjat kämpa tillbaka mot den av USA skapade inflationen genom subventioner, tullar och valutakontroller. Valutakriget expanderar snabbt. Valutakrig har utkämpats tidigare i historien och de slutar alltid illa.
Den klassiska guldmyntfoten 1870-1914
James Rickards är en anhängare av den klassiska guldmyntfoten. Många systemkritiker från olika håll skulle nog kunna vara ense om att det finns en stor fördel med den: det behövs nämligen ingen centralbank, ingen BIS eller the Fed med ett sådant system.
Under perioden 1870-1914 fanns nästan ingen inflation. Guldmyntfoten var inte något som påtvingades länder från ovan av en multilateral organisation. Rickards beskriver det som en klubb som länder kunde ansluta sig till frivilligt. Under hela perioden hade USA ingen centralbank. En ren guldmyntfot har inte använts sedan 1914.
Det första valutakriget 1921-1936
Enligt Rickards började valutakriget 1921 i Weimarrepublikens Tyskland genom att Reichsbank, den tyska centralbanken, började förstöra den tyska markens värde genom att låta sedelpressarna gå varma. Reichsbank såg en möjlighet att öka den tyska exporten genom att sänka markens värde. Hyperinflationen som följde ledde till att många tyskar blev fullständigt ruinerade. Kriminalitet, upplopp och plundringar blev vanliga. Äldre ruinerade par begick självmord tillsammans. Under ekonomiskt kaos i Tyskland passade passade Belgien och Frankrike på att invadera Ruhr, som var ett viktigt industriellt område.
James Rickards menar att hyperinflationen i Weimartyskland uppnådde ett antal viktiga politiska mål som hade följder under 20-30-talet. Hyperinflationen enade det tyska folket mot utländska spekulanter och den fick Frankrike att visa sin hand i Ruhr, vilket ledde till en tysk upprustning. Han visar hur en hyperinflation kan användas som en politisk hävarm med ganska förutsägbara resultat, men vill ändå inte dra slutsatsen att det rörde sig om en noga uttänkt plan. I ”A century of War” visar dock William Engdahl hur det var ett led i en geopolitisk kamp, där brittiska intressen ville spela ut Tyskland mot Sovjetunionen. (1)
Den stora depressionens början brukar av ekonomer sättas till ”den svarta måndagen” den 28:e oktober 1929. Men Tyskland hade gått in i en recession året innan. Och England hade aldrig återhämtat sig från depressionen 1920-21. När utflödet av guld blev akut och bankerna riskerade att förstöras gick England från guldmyntfoten i september 1931.
Den europeiska bankpaniken lugnade ned sig efter att England lämnade guldmyntfoten, men då förflyttades fokus till USA. Strax efter att Roosevelt hade blivit utsedd till president lät han utlysa en ”bank holiday”. Sedan införde han ett förbud mot hamstring eller innehav av guld. Syftet var att försöka få folk att börja spendera pengar igen. FDR lät konfiskera privatägt guld, förbjöd export av guld, och lade beslag på guldbrytningsindustrin.
James Rickards anser att det är svårt att föreställa sig ett sådant scenario idag. Det beror inte minst på att folk har förlorat förtroendet för makthavarna. På 30-talet var folk desperata och litade på att FDR visste vad han gjorde. Vid en dollarkollaps kan myndigheterna mycket väl försöka genomföra en guldkonfiskation även idag. Men 1933 gick folket med på att lämna in guldet frivilligt. Det verkar osannolikt att det skulle gå lika lätt idag.
Efter att guldet hade konfiskerats höjde FDR guldets pris till 35 dollar/uns. Allt som allt devalverades dollarn med 70% mätt i guld. Det nya priset på 35 dollar/uns stannade på samma nivå till 1971.
Det första valutakriget mynnade ut i det blodigaste kriget någonsin.
Det andra valutakriget 1967-1987
Bretton-Woodseran beskrivs av Rickards som valutamässigt stabil, även om perioden såg några recessioner. Det var en period med låg inflation, låg arbetslöshet, hög tillväxt och ökande löner. Under överenskommelsen i Bretton Woods var det monetära systemet förankrat i guld. Dollarn kunde konverteras till guld för 35 dollar/uns.
I Februari 1965 utmanade president Charles de Gaulle dollarns makt i ett tal där han hävdade att dollarn var slut som ledande valuta. Han ville ha tillbaka den klassiska guldmyntfoten. Han beskrev den som ”an indisputable monetary base, and one that does not bear the mark of any particular country. In truth, one does not see how one could really have any standard criterion other than gold.” Frankrike gick från ord till handling och började konvertera stora summor av sina dollarreserver till guld. Spanien följde Frankrikes exempel. Det här hände vid en tidpunkt då amerikanska företag expanderade sin verksamhet i Europa genom att köpa upp företag för ordentligt övervärderade dollar, något de Gaulle kallade ”expropriation”. De Gulle tänkte sig att om USA skulle vara tvunget att använda guld istället för papperspengar så skulle beteendet få ett slut.
USA hade en europeisk bundsförvant, Tyskland, som lovade att inte konvertera sina dollarreserver till guld. För internationella monetära affärer var perioden 1967-1971 förvirrad och osäker, enligt Rickards. I augusti 1971 kungjorde så president Nixon att dollarn inte längre kunde konverteras till guld. Det innebar slutet för en era, men valutakriget var för den sakens skull inte över. Det fortsatte till 1987 då finansministrarna inom G7 tyckte att 20 års turbulens räckte.
Det tredje valutakriget 2010-?
De tre största ekonomierna i världen utgörs idag av USA, EU och Kina. De har tre valutor: dollar, euro och yuan. De viktigaste stridslinjerna går mellan dollarn och yuan i Stillahavsregionen och mellan euron och dollarn i atlantregionen. Det sammanlagda BNP för USA, EU och Kina skapar ett gravitationscentrum kring vilket andra ekonomier är perifera.
Det är inte bara nationella ekonomier som är involverade i kriget. Där finns även multilaterala och globala institutioner som IMF, Världsbanken, Bank for International Settlements och FN och även hedgefonder, globala företag och superrika familjer. För att se att stridslinjerna är globala och inte begränsade till nationalstater kan man exempelvis tänka på George Soros som 1992 ”broke the bank of England” genom en massiv valutasatsning. Idag finns betydligt fler hedgefonder med mycket stora resurser än det fanns för 20 år sedan. Valutakriget handlar om det relativa värdet av euron dollarn och yuan. Att valutakriget har både privata och officiella spelare och att det har en så stor geografisk utbredning ökar risken för kollaps. Risken handlar alltså inte bara om en eller annan valutas värde. Den handlar om att hela systemet kan falla samman.
För att förstå komplexiteten i systemet och risken som hänger samman med den vänder sig Rickards till komplexitetsteorin, där man finner namn som Benoît Mandelbrot och Nassim Taleb. Han finner då bland annat att Wall Streets metoder för att bedöma risker är missvisande. ”In complex systems analysis, shorts are not subtracted from longs – they are added together … Fundamentally, the risk is in the gross position, not the net. When gross positions increase by 500%, the theoretical risk increases by 5000% or more because of the exponential relationship between scale and catastrophic event size. This is why the financial system crashed so spectacularly in 2008 … Based on theoretical scaling metrics, the next collapse will not be stopped by governments, because it will be larger than governments.” (2)
(1) Willim Engdahl, ”A Century of war”, sidan 65-84
(2) James Rickards, ”Currency wars” 210-212
Relaterat:
Entry Filed under: Den ekonomiska krisen
22 Comments Add your own
1. admin | januari 7th, 2012 at 09:10
Ett tillägg:
Det bär mig emot att säga det, men det är möjligt att euron kommer att skydda länderna som befinner sig inom eurozonen, medan exempelvis Sverige kommer att blåsa bort som ett ensamt löv i en storm, om prognosen som ovanstående inlägg implicerar stämmer.
2. Betraktare | januari 8th, 2012 at 07:26
Hur kommer det sig att guld blivit så åtråvärt? Handel är till största delen illusion och psykologi. Vad man tror, att andra tror, att andra kommer att tro, något blir värt, i framtiden.
Det tycks finnas en illusion om att guld innehåller värde sig, i själva metallen. Detta skulle placera guld i en särklass. Men egentligen är det ju precis som med allt annat. Valutor, värdepapper, varor, mark… Man hoppas folk ska fortsätta tro att andra kommer att tro de i framtiden kan handla med guld.
Nu är det inget fel i att enas om en världsvaluta. Vilket både dollar och guld är. Men de är bägge ganska lika varann, även om guld är mer globalt.
Någon som kan förklara illusionen om guld? Den historiska faktorn måste påverka illusionen.
3. admin | januari 8th, 2012 at 10:09
Du menar väl ändå inte att värdet på exempelvis mark är en illusion? Den producer mat och utan mat dör vi. Det verkar ganska enkelt. Det som styr värdet är tillgång och efterfrågan.
Jag kan inte svara på frågan varför guld värderas högt. Det finns säkert teorier, men i praktiken spelar orsaken ingen roll. Det räcker med att konstatera att guld har värderats högt de senaste 5-6000 åren. Det värderas högt i Europa, Indien, Mellanöstern och Kina mfl. Det värderas alltså högt i olika kulturer, olika civilisationer och i olika tider.
Fiatpengar, aktier och annat som är baserat på papper har inte alls en sådan beständighet. Där är värdet helt beroende av det nuvarande systemet. För tillfället är systemet globaliserat, men det är bara ett par decennier gammalt.
Jag är dock inte en övertygad anhängare av guldmyntfoten. Det finns fördelar, men det finns också andra alternativ. Jag är dock helt emot det nuvarande systemet eftersom det ger en väldigt stor makt till en mycket begränsad skara bankirer.
4. admin | januari 8th, 2012 at 10:50
Här är en intervju med James Rickards där han diskuterar boken och guld som valuta mm. Den börjar vid 12:50:
http://www.youtube.com/watch?v=rAPM7syIcts
5. Betraktare | januari 8th, 2012 at 12:49
Tack för länken till Max Keiser och James Rickards, det förklarade saker. Boken ska jag läsa.
Vad gäller värdet på mark så är det mycket riktigt sak samma, tillgång och efterfrågan, styrt av föreställningar om framtiden. Om man ska använda ordet ”illusion” är snarast en semantisk fråga.
Om man tänker sig att odla på marken, så blir följdfrågan om man tänker sig att sälja maten. Åter sak samma. Tänker man sig maten till familjen, så är kretsen minskad, och färre led människor. Ska man odla till sig själv, är kretsen maximalt minimerad, fortfande dock föreställningar om framtiden. Försäljning av en kopp kaffe är ibland de allra kortaste tidsperspektiven. Även byteshandel innehåller samma föreställningar om vad människor tror om framtiden. För sig själva och vad de tror andra kommer att tro.
När metallmynt började användas som betalningsmedel så var det väl med tanken att metall kan smältas ned och smidas till varor. Sak samma med guld. Idag ligger guldet osynligt någonstans och första frågan är om det säljs mer guld än fysisk tillgång, om man verkligen kan lyckas få ut sitt guld, och hur man då skulle kunna frakta och sälja det. Allt denna fysiska guldhantering synes omöjlig, i praktiken.
Då är vi tillbaks till guld som ett värdepapper. Vars värde och handel ryms inom de vanliga maktstrukturerna.
I riktigt dåliga tider finns det väl inte pengar till guld heller. Jag kan inte mycket om ekonomi, men ser guld som bara en annan form av symboliskt värde. Som fortfarande bygger på vad alla andra tror att alla andra kommer att tro.
Talar vi mycket svåra tider så är väl saker som vattenhinkar, knivar, kängor, ytterkläder,… saker som verkligen behåller värde.
6. zeno | januari 8th, 2012 at 01:08
tror att dina farhågor gällande små ”skvalpvaluotor” såsom t.ex. den svenska är överdriven.
om du följt det finasiell spelet på senare tid bör du ha uppmärksammat det faktum attt den schweiziska francen klarat sig utmärkt
detta eftersom schweizarna sköter sin ekonomi och inte håller på med en massa dumheter.
på finansbloggar har schweizer-francen TILLSAMMANS MED SVENSKA OCH NORSKA KRONAN utpekats som säkra europeiska valutor när euron drabbas av sin hemmagjorda kris.
det är ett faktum att så många köpt så stora kvantiteter schweizer-franc och därmed så kraftfullt drivit upp värdet att på schweizer-francen att schweiz tvingats till åtgärder som ger ett stabilare och rimligare värde på sin valuta
det kan tvärtemot dina farhågor vara som så att när usa försöker komma ur sin skuldfälla att många mindre valutor kommer att föredras framför usa-dollarn.
t.ex. fanns det de som hävdade att libyen-kriget var usas svar på libyens planer på att införa en egen guld-baserad valuta för oljehandel och därmed komma ifrån sitt beroende av usa-dollarn
7. admin | januari 8th, 2012 at 01:21
Det är inte en ”föreställning” att jag måste ha mat för att överleva. Det är ett faktum. Allt är inte relativt.
Guldets värde är mycket stabilare än fiatpengars värde. Därför är det säkrare att ha guld som utgångspunkt, istället för att tänka i kronor , dollar etc. Hur mycket guld är de här papperspengarna värda just nu? Hur mycket guld kostar den här prylen mig? Det går att göra samma sak med jord, om man fördedrar jord framför guld. Hur mycket jord kostar den här prylen? Eller man kan ha koppar eller silver som utgångspunkt etc. Det är sagt att fiatpengar alltid går mot sitt egentliga värde som är noll. Historien tyder på att det påståendet är sant. Och mycket tyder på att det nuvarande fiatsystemet inte har en särskilt lång framtid att se fram emot.
Boken är klart läsvärd.Jag kommer nog ta upp saker från den fler gånger.
8. admin | januari 8th, 2012 at 01:28
Zeno, vad som helst kan hända. Jag skrev bara att det är möjligt att euron kommer att skydda euroländerna. Jag har ingen fungerande kristallkula, så vi får se. Jag litar inte på någon fiatvaluta överhuvudtaget. 95% mina besparingar ligger i silver och guld som är inlåst i ett bankfack (inte perfekt, för det är ju fortfarande i en bank…) Men då tänker jag alltså långsiktigt. De närmaste åren kan kronan bli mycket värd. Eller också blir den inte det. Euron kanske kollapsar. Eller också kollapsar den inte. Men om 20 år tror jag världen kommer att se mycket annorlunda ut. Då kanske alla nu existerande fiatvalutor tillhör historien.
9. Lakedaemon | januari 8th, 2012 at 02:58
@Admin
Gällande kommentar 8 så tror jag att du har tänkt rätt vad gäller att säkra dina tillgångar i reella värden såsom fysiskt guld och silver, men jag hade även köpt skog och mark för att ha mer spridning på tillgångarna.
Vad gäller FIAT-valutorna och FRB-systemet som sådant så är det inget snack om saken, vi står inför en systemkollaps utan dess like. Jag har skrivit om det förr, men jag upprepar: Det är min fasta övertygelse att ”vår” globala elit är i full färd med att implementera ett världsstyre och en världsvaluta, nuvarande kris är orkestrerad i syfte att tvinga fram en sådan omställning. Det kommer att bli busenkelt att RFID-chippa sheepleys med information om t.ex. personuppgifter och personliga tillgångar, bankkonton etc när systemet brakar samman och vi har simultana ”olyckor” i form av terrorhot/attacker och krig t.ex. mellan Iran/Västmakterna. If you are not with us, you are against us är redan USA:s devis.
Som Oskorei brukar skriva, det är intressanta tider vi lever i.
10. éléments | januari 8th, 2012 at 03:12
Tack för att du skriver om detta mycket aktuella ämne – det är inte metapolitik kanske, men extremt viktigt för världens utveckling idag.
Att det är viktigt märks bland annat genom stormedias konsekvent förvirrande rapportering, med nyspråk (pengatryckande = ”stimulanspaket” etc.) och utelämnande av viktiga grundläggande fakta.
Det var alldeles nyligen jag förstod själv att nästan alla pengar skapas genom kredit från centralbanker och sedan multipliceras upp via privata banker. Och så ska man vara förvånad att vi har en skuldkris – systemet är ju konstruerat för att alla ska vara belånade !
Trevligt att höra att de Gaulle var rätt ute (här också!) – när ska Europa få en ledare av hans kaliber igen ? Frankrike verkar vara det enda europeiska land som varit politiskt oberoende av USA efter 1945 (förutom Ryssland förstås).
För övrigt ser jag Euron som en mycket viktig komponent i Europas försök till verkligt oberoende från USA och det är främst därför som den attackeras. Skuldkrisen däremot tror jag främst beror på kreditvalutasystemet (som gäller både Dollar och Euro).
Apropå oberoende så är ytterligare ett oroande problem att alla centralbanker verkar vara på väg att bli oberoende av regeringarna !
11. admin | januari 8th, 2012 at 03:43
@ Lakedaemon
Mina tillgångar är mycket begränsade. Om jag skulle röra mig med större summor skulle jag antagligen köpa jordbruksmark också.
Jag misstänker också att banmaffian startade krisen med flit, men jag misstänker också att de har förlorat kontrollen över den. Orsaken berör jag lite i det här inlägget. Det handlar om komplexitet där små saker kan få mycket stora effekter. Om man bedömmer saken utifrån vad som är synligt så verkar de ha haft linjära förväntningar och överraskades därför av kraften i krisen.
Men det är också möjligt att de vet vad de gör. I så fall kan vi nog förvänta oss mer av samma sak som vi har nu: mer kontroll, mindre nationell suveränitet, inga gränser, striktare åsiktspoliser etc.
@éléments
Ja, de Gaulle var nog den sista riktiga ledaren i Europa. De andra är nickedockor. Han förlorade makten i samband med något som har misstänkta likheter med senare ”färgrevolutioner”.
Det är kanske inte metapolitik i strikt mening, men det är helt klart systemkritik.
12. admin | januari 8th, 2012 at 03:50
Här är de Gaulle, när han säger det jag just skrev om:
http://www.youtube.com/watch?v=DEbrLJnYUIg
Kul att det är så lätt att hitta sånt här med nätet.
13. Contra | januari 8th, 2012 at 04:19
Gull er bedre, men fortsatt blir det en kamp om gullets verdi og en kamp om hvem som skal kontrollere gullet. Man flytter på fiatproblematikken isteden for å eliminere den.
14. éléments | januari 8th, 2012 at 06:54
Tack för länken admin.
Jag håller med, detta är högst relevant systemkritik. Valutasystemet och den globala storfinansen är centrala och drivande för världshändelser.
Det är väl gemensamt för Irak under Saddam, Libyen och Iran att de vill/ville sälja sin olja i Euro eller guld (ist.f. Dollar) och att de knappt har/hade någon statsskuld. Ergo: NATO måste ingripa !
Dessutom har storfinansen stött en lång rad subversiva rörelser i världshistorien, se exempelvis ”Revolution from above”, Bolton (som jag bara läst recensioner av).
Mayer Amschel Rothschild, 1790: ”Let me issue and control a nation’s money and I care not who writes the laws”.
15. Betraktare | januari 8th, 2012 at 07:50
Tack alla för intressant diskussion.
Här en länk till intervju med Ron Paul, som förklarar en del av de saker som dryftats här: http://www.youtube.com/watch?v=q3SOlXxUBLk
16. Betraktare | januari 9th, 2012 at 08:50
Hittade Mohamed Omar beskrivning av saken: http://alazerius.wordpress.com/2010/08/30/akta-guld-istallet-for-falska-papper/
Stämmer denna beskrivning?
17. admin | januari 9th, 2012 at 06:52
Ja, den stämmer bra, såvitt jag vet. Fast Mohamed Omar vet mer om Islam än mig. Som jag ser saken är det helt enkelt en maffia vi har att göra med. Maffians etniska sammansättning är inte så viktig. En maffia är en maffia. Systemet måste förändras för att maffian ska förlora sin extremt stora makt.
Systemet är designat på ett sådant sätt att människor delas mellan en mkt liten minoritet som ger ut pengar och resten av mänskligheten som lånar pengar mot ränta. Det måste alltså alltid finnas en maffia i toppen som lånar ut pengar och tjänar pengar på pengar, för att det nuvarande systemet ska fungera. Ezra Pound kallade mycket träffande den monetära maffian för en usurokrati.
18. Lars | januari 10th, 2012 at 12:36
Guld är ”säkra pengar” utan tvekan, väsentligt stabilare än världens fiatvalutor. Överlag så är investeringar i fast egendom bättre än valfri valuta eller fondsparande.
Men, däremot så är jag mycket skeptisk mot idén om att återinföra guldmyntfoten eftersom lejonparten av världens guldreserver ligger i händerna på några få aktörer. Dessa skulle få alldeles ohyggligt mycket makt. Därmed inte sagt att man som privatperson inte skall investera i guld.
Jag tycker att Bill Still problematiserar guldmyntfoten på ett förtjänstfullt sätt i filmen ”The secret of Oz”. Rekomenderas starkt:
http://www.youtube.com/watch?v=swkq2E8mswI
19. admin | januari 10th, 2012 at 05:25
Jag instämmer i den invändningen mot guldmyntfoten och rekomenderar också folk att se ”the secret of oz”. Det var Bill Still som fick upp mina ögon för bankmaffians verksamhet. Fast han kallar dem för ”the money changers”.
20. Reaktion | januari 10th, 2012 at 07:13
Ja, världen är insyltad i en ekonomisk rävsax styrd av ett fåtal mäktiga intressen som genom bl a sina fiatpengar, spekulationer och räntor håller befolkningarna i ett skuldslaveri. Även en globalist som Göran Persson har ju noterat att ”Den som är satt i skuld är icke fri.” En frihetsskapande åtgärd är den som Ezra Pound föreslog: sociala krediter, där den staliga banken lånar ut pengar till sin egna medborgare (såsom flera länder gjorde efter andra världskriget).
För Nordens del vore, såsom analytikern Gunnar Wetterberg föreslår, en nordisk union med en egen ekonomi ett sätt att göra Nordens till en av världens mest robusta ekonomier. Viktigt att här beakta är att Norden är en superhjärna med en enorm bank av intelligens och naturrresurser. Därtill är nordborna flitiga och ansvarstagande. Det ”enda” som ännu saknas för att förverkliga tanken är den politiska viljan. (Emellertid har åtminstone ett riksdagsparti börjat nosa på tanken.)
21. admin | januari 10th, 2012 at 09:40
Angående kriget:
”Finally, after trillions in fraudulent activity, trillions in bailouts, trillions in printed money, billions in political bribing and billions in bonuses, the criminal cartel members on Wall Street are beginning to get what they deserve. As the Eurozone is coming apart at the seams and as the US economy grinds to a halt, the financial elite are starting to turn on each other. The lawsuits are piling up fast.”
http://wakeup-world.com/2011/09/06/full-blown-civil-war-erupts-on-wall-street-financial-elite-start-turning-on-each-other/
Jag tror inte vi hamnar i ett fullt utvecklat toalitärt NWO-scenario. Mad Max är kanske sannolikt för städer som Detroit och Malmö. Resten något mitt emellan?
22. erik | januari 22nd, 2012 at 04:11
jadu, läs nationalekonomi101 så förstår du varför en finitiv representativ monitär struktur haltar efter tillväxt nx
Leave a Comment
Some HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed