The Columbine Pilgrim
februari 9th, 2012
Andy Norwicki har skrivit en otäck liten bok som inte lämpar sig för de räddhågade. Jag tyckte den var klart obehaglig och oroande. Våldtäkt och massmord kan ge bilden av en barnslig orgie i våld, vilket det också är. Delvis. Men om det vore allt, så skulle det inte vara så farligt.
Eric Harris och Dylan Klebold planerade sitt dåd i månader. Men varje dag gick de till skolan. De måste ha hållit skenet uppe inför sina klasskompisar och lärare under den tiden. När tiden sedan var inne sköt de ihjäl 12 skolkamrater, en lärare och skadade 21 andra och begick sedan självmord. De hade också placerat bomber på skolan, som dock inte detonerade. Annars hade dödstalet varit betydligt högre, ca 500 är en siffra som har nämnts. Hur kan två tonåringar planera och genomföra något sådant? Jag har inget svar på den frågan. Händelsen är känd som massakern på Columbine Highschool den 20:e april 1999.
I Andy Norwickis roman gör huvudpersonen, Tony Meander, en pilgrimsresa till Columbine samma tid under året, alltså den 20:e april. Där träffar han några andra pilgrimer. Det finns alltså folk som är vördnadsfulla inför dådet. Inte bara i romanen, utan i verkligheten. I romanen träffas en grupp likasinnade under ledning av en nietzscheansk hippie som förkunnar att Eric Harris och Dylan Klebold var ett slags övermänniskor som försökte bereda vägen för en ny värld, som ska komma senare.
Jag vill inte avslöja för mycket av handlingen, men Tony Meander ställer sedan till med ett eget Columbine. Han ser sig själv som en hämnande övermänniska. Men jag tycker snarare att han är en riktig förlorare. Han är fylld av ett mörkt hat, alltså ressentiment, som han aldrig har lyckats övervinna. Det framgår att han har varit utsatt för grova förödmjukelser och mobbning som ung. Liknande saker har sagts om de två gärningsmännen i Columbine 1999. Men Tony Meander är en vuxen man, han är över 30 år, men finner ett sätt att komma åt sina gamla plågoandar från tonåren, istället för att helt enkelt släppa taget och lämna det bakom sig, vilket hade varit den mogna vägen.
Man kan dra paralleller mellan Fightclub och The Columbine pilgrim. I båda berättelserna har vi män som inte tillåts vara män och som revolterar mot flatheten i det moderna samhället. Man kan också jämföra med Taxi Driver, eller kanske Falling Down som behandlar liknande teman. I Taxi Driver lyckas faktiskt huvudpersonen bli en hjälte, mot alla odds.
Carl Gustav Jung talar om att psyket kastar en slags skugga, som består av de drivkrafter som inte accepteras av samhället. Vi tenderar att vara omedvetna om skuggan, men den finns ändå där. I Star Wars finns en scen där Luke Skywalker klättrar ner i en grotta där han möter Darth Vader. De slåss med varandra och Luke lyckas hugga huvudet av sin motståndare med sin ljussabel. Det visar sig att det avhuggna huvudet är Lukes eget huvud. Den scenen illustrerar Jungs teori om skuggan, som George Lucas kände väl. Efter att Luke har besegrat sin skugga, blir den en integrerad del av hans karaktär och han växer i styrka och mognad. Vi behöver inte fler dårar i den här tiden och på den här platsen, men fler modiga och mogna män vore inte dumt.
Huvudpersonen i The Columbine Pilgrim misslyckas i samma strid. Han övervinner aldrig de obehagliga händelserna och hatet från tonåren och blir därför aldrig en vuxen man. Till slut låter han istället sina infantila våldsfantasier bli verklighet.
Jag håller med James O´Meara på Counter Currents som menar att boken behandlar teman som folk som befinner sig på högerkanten behöver brottas med. Han uttrycker saken utmärkt: ”There are many like the Pilgrim in or attracted to the ”rightist” milieu, and Norwicki gives us some insight into where they came from, what makes them failures to be avoided at all costs, and how we can learn not to become them ourselves. It makes a fine addition to that small, wholly admirable genre: the literature of the Outsiders.” (min kursivering)
”The Columbine Pilgrim” är utmärkt skriven. Men jag är glad att den var kort, för jag avskydde att läsa den. Men missförstå mig inte: det är en mycket läsvärd bok, som är väl värd att brottas med. Den lämpar sig för läsning en riktigt mörk natt, för den som vill undersöka vad som döljer sig där, ungefär som i en bok av Edgar Allen Poe. Men den blir extra otäck av att den ligger så nära verkliga händelser av ett så makabert slag som skolskjutningar och massmord.
Kan bla köpas här: The Columbine Pilgrim
Andy Norwicki har också gjort en video:
Relaterat:
Oskorei: Going Postal
Entry Filed under: Litteratur
14 Comments Add your own
1. zeno | februari 10th, 2012 at 07:37
bortförklaringen ”the devil made me do it” accepteras alltför ofta och anses därför legitim
http://www.youtube.com/watch?v=r4p8qxGbpOk
2. Lars Michel | februari 10th, 2012 at 09:14
Meander; låter som en svenskättling?
Verkar intressant, tack för tipset.
3. Gautthiod | februari 13th, 2012 at 05:09
Jag hittar mellan raderna något förbisett; du beskriver hur dessa ”pilgrimer” hämtar kraft ur något nietzscheansk övermänniskoideal och att detta är något som, främst, den ”alternativa” högern borde brottas med. En längre tid har jag förvånats över just denna febläss för Nietzsche i just den ”alternativa” högern. Är det inte så att det är just Traditionen, som sjukpensionären Nietzsche själv spottade på, som denna höger ständigt vurmar för men aldrig anammar? Man har bemödat sig om att intellektualisera den Tradition som skall levas…
4. Ernst | februari 13th, 2012 at 05:40
Gautthiod:
Nej, Nietzsche spottade på den borgerliga konformismen och den kristna slavmoralen. Han ville istället återknyta till den indoeuropeiska heroismen.
5. admin | februari 13th, 2012 at 07:14
Gauthiod och Ernst, Jag sitter just och filar på ett ”rida tigern”-inlägg där jag tar upp lite av det ni diskuterar. Jag håller med Gauthiod om att Nietzsche är problematisk, men samtidigt kan han leda till ett åteknytande med äldre värden, som Ernst är inne på. Just ”övermänniskan” ser jag dock som en knäpp idé som mycket lätt leder till hybris, ett fånigt uppblåst ego, eller i värsta fall vansinnesdåd.
6. Gautthiod | februari 13th, 2012 at 07:44
Ernst, det var snarare sin egen modernism han spottade på fast han inte begrep det själv. Att sitta i sin egen dysenteri och spotta på tusen år av europeisk vetenskap, utveckling och utforskning till förmån för någon imaginär vagnburen hjälteras. Tillåt mig småle.
Heroismen har funnits här hela tiden, men vissa har varit för upptagna med uppgörelsen av sin egen abstraherade världsbild för att se den. Det är därför inte svårt att förstå varför Nietzsche aldrig blev någon Jünger.
7. Gautthiod | februari 13th, 2012 at 07:48
Komedin, dessa ”äldre värden” kommer ständigt på tal, men konkretiseras sällan, och ännu mindre korrekt. Ser således fram emot ditt kommande inlägg!
8. Mogura | februari 13th, 2012 at 08:50
”And some who turned away from life only turned away from the rabble, they did not want to share well and fire and fruit with the rabble.”
-Nietzsche, Thus Spake Zarathustra
Mästerligt.
9. Contra | februari 14th, 2012 at 11:39
”He who cannot command himself should obey. And many can command themselves, but much is still lacking before they can obey themselves.”
-Thus Spoke Zarathustra
”In the mountains, the shortest way is from peak to peak: but for that, you need long legs. Aphorisms should be peaks: and those to whom they are spoken, big and tall.”
-Thus Spoke Zarathustra
”O my brothers, I dedicate and direct you to a new nobility: you shall become procreators and cultivators and sowers of the future – verily, not to a nobility that you might buy like shopkeepers and with shopkeepers’ gold: for whatever has its price has little value. Not whence you came shall henceforth constitute your honor, but whither you are going! Your will and your foot which has a will to go over and beyond yourselves – that shall constitute your new honor.”
-Thus Spoke Zarathustra
”This is the manner of noble souls: they do not want to have anything for nothing; least of all, life. Whoever is of the mob wants to live for nothing; we others, however, to whom life gave itself, we always think about what we might best give in return…One should not wish to enjoy where one does not give joy.”
-Thus Spoke Zarathustra
10. Maximus | februari 14th, 2012 at 01:14
” Mitt namn är Nietzsche. Jag sade och skrev tuffa och coola saker om att man ska vara manlig, modig och ta risker, inte skylla ifrån sig eller gnälla samt att kristendomen är fjollig och slavmoralisk. Själv slutade jag som mentalsjuk enstöring som aldrig fick göka i hela mitt liv om jag inte pynta för det. Alla brudar nobbade mig och mina vänner tröttnade på mig. Jag gav även inspiration och bränsle till en massa människor, vissa blev kloka andra blev psykstörda lågbegåvade mongon som sköt ihjäl sina klasskamrater. Det blir lite fel ibland när man läser mig.”
En övermänniska på riktigt som dog som han levde. http://www.youtube.com/watch?v=zbZfh-5QsAw
11. Nietzschean25 | februari 15th, 2012 at 08:01
Danke for Nietzsche in comments.
12. Mogura | februari 15th, 2012 at 09:48
Jag är ingen nietzschean, men vissa saker han skrev tycker jag är lysande.
F ö tror jag inte på några övermänniskor ”på riktigt”, särskilt inte när det gäller kristna (eller andra) religiösa fanatiker.
13. Per | februari 24th, 2012 at 09:26
Ja, jag vill gärna också hör mer om varför denna Nietzsche skulle vara så speciell?
Vore också intressant om även Maximus och Gautthiod ville utveckla sin kritik mot Nietzsche, kanske i någon artikel på sina bloggar?
Mvh Per
14. admin | februari 24th, 2012 at 02:56
Nietzsche kan vara intressant av flera skäl. På åtminstoe ett sätt är han intressant för alla tänkande människor och då tänker jag på att han har haft ett mycket stort inflytande på efterkrigstidens Europa. Hitlers rörelse tog upp de delar av filosofin som passade dem, fra genom urvalet som gjordes av bla hans syster i ”Viljan till makt”. Men han har också influerat efterktigstidens tänkande som var mycket kritiskt mot fascismen. Existentialismen var influerad av hans tänkande och det var även postmodernismen. Så även om man ogillar hans filosofi så är han ändå av stort idéhistoriskt intresse.
I inlägget ”Rida tigern” tar jag upp vissa inslag hos Nietzsche som kan vara intressant åtminstone för vissa. Men övermänniskoidén ser jag inte som lyckad.
Leave a Comment
Some HTML allowed:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Trackback this post | Subscribe to the comments via RSS Feed